Etiketter
Soldater: om kamp, dödande och död av Sönke Neitzel och Harald Welzer (2013)
Soldater handlar om andra världskriget och bygger företrädesvis på ett källmaterialet bestående av i hemlighet avlyssnade samtal mellan tillfångatagna tyska soldater. Materialet ger en unik inblick i de tyska soldaternas förhållande till kriget och nazismen, eftersom det inte är tillrättalagt i förhållande till varken omvärldens eller eftervärldens värderingar. Materialet indikerar därför vissa svar på den ofta diskuterade frågan om vad tyskarna kände till om förintelsen, medan den pågick.
Författarna – en historiker och en psykolog – återkommer genom hela boken till frågan om i vilken mån de tyska soldaternas våldsutövning kan förklaras utifrån den nazistiska ideologin eller utifrån det faktum att de är soldater. Även om frågan inte får något enkelt och entydigt svar, lutar författarna åt slutsaten att de tyska soldaternas våld främst bör förklaras utifrån en militär referensram; ”soldater dödar för att det är deras uppgift” (s. 361). De finner stöd för slutsaten i jämförelsen med bl.a. amerikanska soldaters dokumenterade konversationer och brev till anhöriga – från både Vietnam och Irak. Jämförelsen indikerar att oavsett vilken politisk ideologi soldater strider för, är kriget som sådant den främsta förklaringen till deras beteende. De vill göra ett bra jobb, de vill överleva och de vill hämnas sina döda kamrater – vilket gör att allmänmänskliga moraliska betänkligheter ges låg prioritet.
Därmed inte sagt att de nazistiska soldaternas attityder är opåverkade av sitt lands och sin tids normer och värderingar. I källmaterialet återspeglas både antisemitism och blind tilltro till Hitler. De tyska soldaterna ger också uttryck för en fanatism som bl.a. tar sig uttryck i att de ser det som sin plikt att fortsätta slåss ”till sista patron”, även om slaget är förlorat. Fanatismen är dock inte unik för de tyska soldaterna och andra världskriget – och går följaktligen inte att härleda bara till den nazistiska ideologin. Fanatism var en hederskodex i bl.a. det tyska militärväsendet och samhället redan långt före andra världskriget. Författarna menar emellertid att fanatismen fick ett sällsamt genomslag bland de nazistiska soldaterna.
Sammanfattningsvis kan boken sägas ge en del förklaringar till hur enskilda människor – som i fredstid var vanliga, hyggliga medborgare – inte bara tillät utan också bidrog till nazisternas fasansfulla brott mot mänskligheten. Boken kan också hjälpa till att punktera myten om det ärofulla, gentlemannakriget. Kriget som sådant leder till övergrepp på både civila och soldater, oavsett vad Genevekonventionen säger. Det enda som kan skilja sig åt mellan olika krig är omfattningen av övergreppen.
/Mats-Peter