Soldater: om kamp, dödande och död

Etiketter

andra världskriget, grupptryck, historia, Tyskland

Soldater: om kamp, dödande och död av Sönke Neitzel och Harald Welzer (2013)

Soldater handlar om andra världskriget och bygger företrädesvis på ett källmaterialet bestående av i hemlighet avlyssnade samtal mellan tillfångatagna tyska soldater. Materialet ger en unik inblick i de tyska soldaternas förhållande till kriget och nazismen, eftersom det inte är tillrättalagt i förhållande till varken omvärldens eller eftervärldens värderingar. Materialet indikerar därför vissa svar på den ofta diskuterade frågan om vad tyskarna kände till om förintelsen, medan den pågick.

Författarna – en historiker och en psykolog – återkommer genom hela boken till frågan om i vilken mån de tyska soldaternas våldsutövning kan förklaras utifrån den nazistiska ideologin eller utifrån det faktum att de är soldater. Även om frågan inte får något enkelt och entydigt svar, lutar författarna åt slutsaten att de tyska soldaternas våld främst bör förklaras utifrån en militär referensram; ”soldater dödar för att det är deras uppgift” (s. 361). De finner stöd för slutsaten i jämförelsen med bl.a. amerikanska soldaters dokumenterade konversationer och brev till anhöriga – från både Vietnam och Irak. Jämförelsen indikerar att oavsett vilken politisk ideologi soldater strider för, är kriget som sådant den främsta förklaringen till deras beteende. De vill göra ett bra jobb, de vill överleva och de vill hämnas sina döda kamrater – vilket gör att allmänmänskliga moraliska betänkligheter ges låg prioritet.

Därmed inte sagt att de nazistiska soldaternas attityder är opåverkade av sitt lands och sin tids normer och värderingar. I källmaterialet återspeglas både antisemitism och blind tilltro till Hitler. De tyska soldaterna ger också uttryck för en fanatism som bl.a. tar sig uttryck i att de ser det som sin plikt att fortsätta slåss ”till sista patron”, även om slaget är förlorat. Fanatismen är dock inte unik för de tyska soldaterna och andra världskriget – och går följaktligen inte att härleda bara till den nazistiska ideologin. Fanatism var en hederskodex i bl.a. det tyska militärväsendet och samhället redan långt före andra världskriget. Författarna menar emellertid att fanatismen fick ett sällsamt genomslag bland de nazistiska soldaterna.

Sammanfattningsvis kan boken sägas ge en del förklaringar till hur enskilda människor – som i fredstid var vanliga, hyggliga medborgare – inte bara tillät utan också bidrog till nazisternas fasansfulla brott mot mänskligheten. Boken kan också hjälpa till att punktera myten om det ärofulla, gentlemannakriget. Kriget som sådant leder till övergrepp på både civila och soldater, oavsett vad Genevekonventionen säger. Det enda som kan skilja sig åt mellan olika krig är omfattningen av övergreppen.

/Mats-Peter

Den röda grevinnan

Etiketter

familj, livsvillkor

Yvonne Hirdman har tecknat ner sin mors liv i biografin ”Den röda grevinnan – En europeisk historia”. Det är ett spännande liv man får följa genom flera av Europas länder från början av 1900 och fram till ett svensk 60-tal. Charlotte Hirdman föddes i Estland vilket då tillhörde Tsarryssland. Familjen bodde en kort tid i England  innan de bosatte sig i nuvarande Rumänien. Charlottes pappa var tysk och hennes mamma kom från Schweiz, den delen av landet som pratade så fin franska att hon kunde ta anställning som guvernant i Estland. Pappan var bokhandlare och i Rumänien drev föräldrarna en ansedd tysk bokhandel. Charlotte flyttar till Tyskland och träffar där en utfattig baltisk greve som hon gifter sig med. I Berlin rör de sig i de kulturella kretsarna och lever ett liv med fester och stort umgänge. Senare förälskar hon sig i en tysk kommunist, de tillsammans flyr till Moskva när Hitler kommer till makten. Men livet blir inte så bekvämt i Moskva när kommunister börjar deporteras och fängslas. Charlotte får fortsätta sin resa ensam först till Köpenhamn, från Köpenhamn lyckas hon ta sig till Paris där hon träffar en svensk gymnast. Hon vädjar till de franska myndigheterna att ge henne uppehållstillstånd , men kriget närmar sig allt mer. Så hon blir tvungen att ta sig därifrån först till Norge innan hon kam ta sig till Sverige som fru till Einar Hirdman. Hennes brokiga liv präglade henne och Yvonne anser att hon aldrig fick någon egentlig kontakt med sin mamma och lärde inte känna henne så väl. Under läsningen av denna biografi framträder en oerhört karismatisk och intelligent person som levde sitt liv genom två världskrig och lyckades komma ut på andra sidan, men som blev tvungen att lämna sina nära efter sig. /A-K

Mordbyn

Etiketter

mord, Tyskland

Tyskland 1955, människorna har återhämtat sig efter krigsåren och livet är lugnt i den lilla byn på bayerska landsbygden. Tills det ofattbara händer och bygemenskapen rubbas. Andrea Maria Schenkels debutbok Mordbyn är inte en deckare i den vanliga formen. Här finns inga kriminalare som löser mord. Istället är boken uppbyggd med korta kapitel som återger vad som hände utifrån olika personers perspektiv. Berättelsen bygger på en verklig händelse och stämningen byggs upp runt det mänskliga och omänskliga beteenden. I första kapitlet går bonden ut i stallet för att ta hand om djuren på morgonen. Men det är små detaljer som gör att man känner att något inte är rätt, hunden gnyr och korna råmar. Flickan Marianne dyker inte upp i skolan en dag och på söndagen är ingen i hennes familj i kyrkan. Genom fiktiva intervjuer med grannen, prästen, handlaren och andra ortsbor byggs hela berättelsen ihop. En intensiv och skrämmande historia med få väl utvalda ord. /A-K

Att föda ett barn

Etiketter

familj, identitet, livsvillkor, samhällsskildring

Augustprisvinnande Kristina Sandberg hade jag missat, men i höstas blev det därmed hög tid att läsa hennes första bok om Maj. Att föda ett barn är en inlevelsefull skildring av en kvinnas liv under 1930-talet. Maj har flyttat från Östersund till kuststaden Örnsköldsvik, bakom sig har hon lämnat sin första kärlek Erik och sina föräldrar. I Örnsköldsvik jobbar hon på konditori och efter jobbet en dag följer hon med väninnan och hennes pojkvän på en biltur tillsammans med Tomas. Tomas är yngsta barnet till en fabrikör, detta innebär en viss status i samhället, han har nyligen skilt sig och är 20 år äldre än Maj. Tomas börjar dyka upp på konditoriet och efter att druckit lite för mycket en kväll blir Maj gravid. Tomas tar sitt ansvar och gifter sig med henne. Men för Maj blir inte livet som hon tänkt sig. Maj och Tomas flyttar in i hans hem, våningen ovanför hans mammas lägenhet. Hon känner att alla tittar på henne och känner sig obekväm med graviditeten och giftermålet. Hennes uppgift som hemmafru blir det centrala i hennes liv, att putsa, städa och laga mat. Hon blir ensam och isolerad i den krets hon hamnar i, det finns inga jämnåriga för henne att prata med. Ett olyckligt kvinnoliv som tecknats ner närgånget med psykologisk skärpa. En berättelse man sugs in i lite mot sin vilja. /A-K

Välkomna till gaskammaren, mina damer och herrar

Etiketter

andra världskriget, belägring, fängelse, historia, identitet, livsvillkor, mord, självbiografisk roman, svält

Tadeusz Borowski: Välkomna till gaskammaren, mina damer och herrar (1948/1974/2014)

Efter att ha läst boken Hanna Mendels chans av Suzy Zail (se tidigare boktips), kände jag ett behov av att läsa om nazisternas förbrytelser ur ett förstahandsperspektiv. Välkomna till gaskammaren utspelar sig, liksom Hanna Mendels chans, i Auschwitz. Men medan Zail är hänvisad till att bygga sin berättelse på andra människors berättelser om tillvaron i Auschwitz (Zails pappa var fånge i Auschwitz), bygger Välkomna till gaskammaren på Browskis egen erfarenhet av att vara fånge där.

I Hanna Mendels chans filtreras helvetet i Auschwitz inte bara genom författarens tolkning, andra människors minnen och alla decennier som förflutit sedan det tredje rikets fall, utan också genom en livsbejakande kärlekshistoria mellan två unga människor. Sammantaget gör det helvetesskildringen mer uthärdligt. I Välkomna till gaskammaren saknas de flesta av nämnda filter. Naturligtvis bygger även denna berättelse på minnen, men på författarens egna, bara några år gamla minnen. Och naturligtvis är även Borowskis skildring en tolkning av vad som hänt, eftersom han aktivt valt vad han vill berätta för sina läsare.

Resultatet av Borowskis perspektiv är en skildring av en dödslägertillvaro som i sanning är outhärdlig, trots att den skildras av en människa som själv har uthärdat den. Den mest barbariska behandling av människor skildras med en saklighet – ibland färgad av ironi – som kanske endast en författare med egen erfarenhet av helvetet kan kosta på sig. Bara glimtvis brister sakligheten och släpper igenom glimtar av ett känsloliv nära att kollapsa inför Auschwitz ohyggliga vardag. I Hanna Mendels chans överlever huvudpersonen mycket tack vare en obruten tro på kärlek mellan människor och till musiken och en förhoppning om att livet snart ska bli som det var före kriget. I Välkomna till gaskammaren kapitulerar huvudpersonen inför det obestridliga faktum att människor är kapabla att skapa en avgrund, värre än någon annan. Livet kan aldrig återgå till något det en gång var. Istället söker huvudpersonen en filosofisk formel, med vars hjälp han ska utstå och acceptera människans tillvaro vid avgrunden. Resultatet är en berättelse som uppenbarar inte bara mänskligheten i all sin skröplighet, utan också individens märkliga förmåga till överlevnad – om än till ett pris bortom min föreställningsförmåga.

Välkomna till gaskammaren, mina damer och herrar publicerads första gången 1948, och kom i nyutgåva 2014.

/M-P

Hanna Mendels chans

Etiketter

andra världskriget, familj, fängelse, förälskelse, historia, identitet, kärlek, mord, musik, sorg, svält, ungdom, vänskap

Suzy Zail: Hanna Mendels chans (2013)

Berättelserna om oskyldiga människor som tvingas bort från sina hem, fängslas, torteras och mördas under andra världskriget är många. Sannolikt kan de aldrig bli för många, eftersom den utstuderade, systematiska och institutionaliserade grymhet som präglade nazismens Tyskland måste bearbetas om och om igen, för att kunna bli fattbar. Hanna Mendels chans är en av dessa berättelser.

Hanna är 15 år när hon och hennes familj blir deporterade från Ungern till Auschwitz-Birkenau i Polen. Året är 1944 och nazisterna intensifierar mördandet av människor av judiskt ursprung, i takt med att de allierade styrkorna vinner mark.

Skildringen av tillvaron i förintelselägret är saklig och känns aningen pliktskyldig. Hannas familj klarar sig undan gaskamrarna när Mengele, vid den första selektionen, avgör vilka som är arbetsföra och inte. Pappan skiljs från övriga familjen, medan Hanna, hennes syster och mamma får dela brits i en träbarack. Berättelsen blir mer engagerande när Hannas chanser att överleva ökar i och med att hon beordras bli lägerkommendantens pianist. Hon tillbringar dagarna i kommendantens musikrum – ofta tillsammans med kommendantens son, Karl. Karl visar sig dela Hannas passion för musik, vilket får Hanna att bli förälskad i honom.

Det är kontroversiellt med en kärlekshistoria mellan en koncentrationslägerfånge och sonen till en av lägrets värsta tyranner, ur två perspektiv. Dels väcker Hannas känslor avsky och förakt bland övriga fångar, dels kräver det mycket av författaren för att inte terrorn i dödslägret ska reduceras till en fond mot vilken en banal kärlekshistoria utspelas. Tack vare att författaren väljer att lägga en hel del fokus på just de övriga fångarnas reaktioner på att Hanna slipper kyla och fysiskt hårt arbete, blir kärlekshistorien inte banal. Inte minst ger klyftan som uppstår mellan Hanna och hennes syster djup åt berättelsen. Hanna tvingas bearbeta hur hon ska kunna rättfärdiga att hennes roll som kommendantens pianist gör att hennes egna chanser att överleva är så mycket större än hennes systers. Hade hon varit mer lojal med sina medfångar och sin familj om hon vägrat att spela för kommendanten? Å andra sidan, vilka hade konsekvenserna varit av att vägra?

Huruvida en kärlekshistoria under nämnda villkor är trovärdig, vill jag låta vara osagt. Å andra sidan, är det kanske inte avgörande för att berättelsen ska fungera som en trovärdig skildring av människans villkor och moral – eller brist på sådan.

/M-P

Stoner

Etiketter

samhällsskildring

John Williams bok Stoner från 1965 har återupptäckts 2014 och blivit en omtalad roman. Huvudpersonen William Stoner växer upp på en gård i amerikanska mellanvästern i slutet av 1800-talet. Stoner får möjlighet att utbilda sig till agronom, men under studietiden ändrar han riktning och fastnar för litteraturstudier. Han doktorer i medeltida lyrik och stannar kvar på universitet i Missouri. Stoner gifter sig men äktenskapet är kallt och livlöst. Hustrun utövar sin makt över honom genom dottern. På universitet klättrar han inte på karriärstegen efter att ha underkänt en student och hamnat i konflikt med prefekten. Han är kraftlös i att kunna påverka sitt liv. Inte ens dottern står han upp för. Det enda området han är handlingskraftig inom är undervisningen. Trots att Stoner som romanfigur varken är hjälte eller skurk och inte speciellt fängslande som person är berättelsen fascinerande. /A-K

När kejsaren var gudomlig

Etiketter

andra världskriget, USA

Historien startar februari 1942 i kalifornien, en kvinna läser en notis utanför affären. Hon går hem och börjar städa och packa sina och barnens saker. Mannen har redan blivit hämtad av miltären för förhör. Detta händer efter Japans attack mot Pearl Harbour december 1941. I USA inleds efter anfallet en internering av familjer med japansk bakgrund, de blir bortrykta från sina välordnande hem och det integrerade samhället de lever i och barnen växt upp i. Kvinnan och barnen blir transporterad tillsammans med andra japanska emmigranter till ett taggtrådsförsett interneringsläger mitt ute i Utahs öken. I lägret utsätts familjen för ovisshet och tristess. När de äntligen får återvända hem möts de av sönderslagna hus och grannar som inte längre känns vid dem. Julie Otsuka skriver med ett vackert och intensivt språk med noga utvalda ord. Tonen blir allmängiltig som om berättelsen inkluderar alla de 100 000 utsatta japanska invandrarna som drabbades av interneringen. En mycket gripande och välbehövlig skildring av en för USA känslig historisk händelse. / A-K