Skjut apelsinen

Etiketter

frigörelse, grupptryck, identitet, självbiografisk roman, ungdom, utanförskap, vänskap

Skjut apelsinen (2010) av Mikael Niemi

Huvudpersonen i Skjut apelsinen är en 16-årig kille som berättar om sin vardag i en svensk småstad. Hans namn nämns aldrig. Han bor tillsammans med sin ensamstående mamma och beskriver sig själv som udda, utanför, osynlig och töntig. Men en dag ska han ta revansch och bli sedd, men inte på omgivningens villkor, utan på sina egna!

De jämnåriga i omgivningen beskrivs av huvudpersonen som fantasi- och viljelösa. En skock som är lätt att dela in i grupper utifrån klädsel, klasstillhörighet och gymnasieprogram. Det är därför bättre att bli sedd genom att göra något fullständigt oväntat, anser han. Att göra något som sticker ut, p.g.a. att ingen annan skulle göra samma sak. Det kan vara sådant som generellt anses som pinsamt, t.ex. att gå till skolan klädd i sin mammas grälla städrock eller att medvetet ha en stor snorkråka på kinden under en hel skoldag. Det viktiga, menar huvudpersonen, är att genomföra det med högburet huvud och aldrig visa sig osäker eller rädd. Skolkamraternas reaktioner och förolämpningar tar han som bevis på deras okunnighet. Inte minst, föraktar han dem för deras fantasilösa tillmälen. Han påpekar hur rikt vårt språk är, vilka möjligheter till variation det erbjuder. Men trots språkets rikedom, kommer skolkamraterna inte på något annat att säga än ”bög”, när de ska förolämpa honom för hans städrock.

Som en reaktion på omgivningens fantasilöshet, börjar huvudpersonen att skriva. Han vill i sina texter påvisa språkets möjlighet till variation. Och han växer med det! Det ger honom ett övertag och en möjlighet att omkullkasta rådande spelregler. En av de första texter han skriver är formulerad som en språkligt mycket varierad och sprudlande förolämpning riktad till den som läser texten. Han sprider den anonymt på skolan och lyckas, till sin belåtenhet, skapa stor uppståndelse bland både lärare och elever. Språket blir därmed ett medel för honom att upprätthålla sin värdighet, trots motgångar och hotande känslor av meningslöshet.

Betydelsen av den styrka och trygghet huvudpersonen erhåller tack vare språket, framträder tydligt i kontrast till en annan av skolans elever, Pålle. Pålle kommer från ett dysfunktionellt hem och känner sig, liksom bokens huvudperson, osedd och utanför i skolan. Även han vill ta revansch. Men Pålle har inte språket, han har bara sin isolering och sitt våld. Pålles reaktion på sin ensamhet och maktlöshet blir därför en reaktion helt utan hopp – och djupt destruktiv, dessutom.

Skjut apelsinen är drygt fem år gammal, men har inte förlorat i aktualitet. Tvärtom.

/ Mats-Peter

När hundarna kommer

Etiketter

familj, förälskelse, grupptryck, identitet, mord, ungdom

Jessica Schiefauer har igen blivit Augustprisnominerad med sin nya bok ” Låt hundarna komma”. Författaren är uppvuxen i Kungälv och var sjutton är när en ung människa misshandlades till döds. En händelse som hon menar har satt sina spår. Denna bok har hon baserat på sina erfarenheter skrivit en berättelse som skakar om och berör. Boken startar i april och slutar ett år senare i mars. Man får följa händelseutvecklingarna som kommer att prägla huvudpersonerna i resten av deras liv. Det handlar om bröderna Anton och Isak. Isak möter Ester och blir snabbt förälskad. Hans liv blir uppfyllt att henne, all tid går åt till deras relation och han kommer att till sist nästan känna sig kvävd av deras relation. Vid sidan om möter Anton en äldre kille som han börjar umgås med under sommaren Han hänger med killens gäng och hans hund. Den osäkre Anton som försöker hitta sin identitet blir indragen i gänget mer och mer, och blir fascinerad av den äldre killen. Detta är en oerhört gripande berättelse som man som läsare blir indragen och engagerad i. Små vardagliga detaljer som kan få och har stora betydelser i relationer och handlingar. /A-K

Soldater: om kamp, dödande och död

Etiketter

andra världskriget, grupptryck, historia, Tyskland

Soldater: om kamp, dödande och död av Sönke Neitzel och Harald Welzer (2013)

Soldater handlar om andra världskriget och bygger företrädesvis på ett källmaterialet bestående av i hemlighet avlyssnade samtal mellan tillfångatagna tyska soldater. Materialet ger en unik inblick i de tyska soldaternas förhållande till kriget och nazismen, eftersom det inte är tillrättalagt i förhållande till varken omvärldens eller eftervärldens värderingar. Materialet indikerar därför vissa svar på den ofta diskuterade frågan om vad tyskarna kände till om förintelsen, medan den pågick.

Författarna – en historiker och en psykolog – återkommer genom hela boken till frågan om i vilken mån de tyska soldaternas våldsutövning kan förklaras utifrån den nazistiska ideologin eller utifrån det faktum att de är soldater. Även om frågan inte får något enkelt och entydigt svar, lutar författarna åt slutsaten att de tyska soldaternas våld främst bör förklaras utifrån en militär referensram; ”soldater dödar för att det är deras uppgift” (s. 361). De finner stöd för slutsaten i jämförelsen med bl.a. amerikanska soldaters dokumenterade konversationer och brev till anhöriga – från både Vietnam och Irak. Jämförelsen indikerar att oavsett vilken politisk ideologi soldater strider för, är kriget som sådant den främsta förklaringen till deras beteende. De vill göra ett bra jobb, de vill överleva och de vill hämnas sina döda kamrater – vilket gör att allmänmänskliga moraliska betänkligheter ges låg prioritet.

Därmed inte sagt att de nazistiska soldaternas attityder är opåverkade av sitt lands och sin tids normer och värderingar. I källmaterialet återspeglas både antisemitism och blind tilltro till Hitler. De tyska soldaterna ger också uttryck för en fanatism som bl.a. tar sig uttryck i att de ser det som sin plikt att fortsätta slåss ”till sista patron”, även om slaget är förlorat. Fanatismen är dock inte unik för de tyska soldaterna och andra världskriget – och går följaktligen inte att härleda bara till den nazistiska ideologin. Fanatism var en hederskodex i bl.a. det tyska militärväsendet och samhället redan långt före andra världskriget. Författarna menar emellertid att fanatismen fick ett sällsamt genomslag bland de nazistiska soldaterna.

Sammanfattningsvis kan boken sägas ge en del förklaringar till hur enskilda människor – som i fredstid var vanliga, hyggliga medborgare – inte bara tillät utan också bidrog till nazisternas fasansfulla brott mot mänskligheten. Boken kan också hjälpa till att punktera myten om det ärofulla, gentlemannakriget. Kriget som sådant leder till övergrepp på både civila och soldater, oavsett vad Genevekonventionen säger. Det enda som kan skilja sig åt mellan olika krig är omfattningen av övergreppen.

/Mats-Peter

Jag ger dig solen

Etiketter

familj, grupptryck, identitet, sexualitet, sorg, ungdom, utanförskap

I Jandy Nelsons nya roman får man möta Noah och Jude de är tvillingar, bästa vänner som små, men olika som dag och natt. Han älskar att måla och uttrycka sig genom bilder, lite av en enstöring som inte har så många vänner. Hon vill testa allt, hänger med surfkillarna och dyker från de högsta klipporna. Under en sommar dyker Brian upp i grannhuset och Noah känner omedelbart en dragning till honom. De blir vänner under sommaren och till hösten åker Brian tillbaka till sin skola. Deras mamma uppmuntrar deras konstnärliga sida och tycker att de ska söka till konstskolan, Noah vill men inte Jude. Det finns en dragkamp i familjen som styr deras tillvaro, föräldrarnas äktenskap knakar och tvillingarna slutar prata med varandra. En tragedi i familjen inträffar och det ser inte ut som om tvillingarna ska hitta tillbaka till varandra. Berättelsen innehåller både svek, sorg, tragedi, mod och kärlek men är aldrig förutsägbar. En härlig bok att sluka, precis som författarens första bok Himlen börjar här. /A-K

Flugornas herre

Etiketter

grupptryck, identitet, livsvillkor, utanförskap

Nobelpristagaren i litteratur år 1983 William Golding fick flera avslag från förlag innan han fick sin bok Flugornas Herre publicerad. Anledningen till att den blev refuserad var för att förlagen uppfattade att handlingen redan fanns i så många böcker. Men William Golding tog ett nytt grepp om ”överlevnad på en öde ö”- historien genom att placera enbart barn utan vuxna på ön. Berättelsen handlar om hur snabbt barn förvandlas från väluppfostrade unga till förvildade. Strukturer bryter samman och makt och brutalitet tar överhanden. Handlingen utspelar sig på en öde ö i söderhavet. I början tar de hand om varandra och bygger upp ett demokratiskt styre med val och rådslag. Snart utbryter en rivalitet mellan Ralph och Jack som är ledarna. När det inte längre går att förhandla om ledarskapet förvandlas gruppen till separerade falanger. All fostran och bildning som de har med sig är som bortblåst. Pojkarna hetsar varandra och uppfinner ritualer och tar till våld för att behålla makten. Boken publicerades första gången 1954 och är än idag en fascinerade och skrämmande berättelse om mänsklighet. /A-K

Precis som att börja om

Etiketter

familj, förälskelse, filosofi, grupptryck, identitet, kärlek, livsvillkor, musik, samhällsskildring, sorg, utanförskap, vänskap

Ninni Holmqvist: Precis som att börja om (2014)

Romanen inleds som följer: ”Vi har städat hela dagen. Det har hunnit bli kväll när mamma, Yvonne och jag går igenom villan för att kontrollera att allt är rent och snyggt, att ingenting glömts kvar, att alla fönster är stängda, och att inga strykarkatter eller andra djur har tagit sig in i huset medan vi alla har sprungit ut och in med dammsugare, hinkar, trasor och borstar.” Året är 1980, berättelsens huvudperson, Pia-Lisa, är 22 år och lämnar för sista gången sitt barndomshem som har bytt ägare. Därpå förflyttas handlingen till 1963.

I slutet av romanen återkommer skildringen av när Pia-Lisa lämnar barndomshemmet för sista gången. Skildringen överensstämmer ordagrant med inledningen, men denna gång är det skrivet i imperfekt istället för presens. Då har läsaren fått följa Pia-Lisa genom barndoms- och ungdomsår – och genom händelser som föregått försäljningen av barndomshemmet.

Berättelsen är suggestiv, även om den skildrar en svensk vardag som på många sätt är ordinär. Som läsare får jag tidigt känslan av att något döljer sig under den vardagliga ytan, utan att kunna ana vad det är eller vara säker på att det alls är så. Kanske är jag bara lurad av det fragmenterade och begränsade barnperspektivet i romanens första del? Det visar sig emellertid att det finns hemligheter i Pia-Lisas familj. Framför allt löper de obesvarade frågorna kring en människas plötsliga försvinnande som ett mysterium genom hela berättelsen. Allteftersom Pia-Lisa blir äldre och kan se försvinnandet ur nya perspektiv, nystas mysteriet delvis upp. Om det sedan är individuella val eller konventioner som är den främsta orsaken till försvinnandet, är en fråga öppen för diskussion.

Sammanfattningsvis är det en vacker, smärtsam och utmanande uppväxtskildring med potential att beröra såväl cyniker som romantiker.

Ninni Holmqvist har publicerats som skönlitterär författare sedan mitten av nittiotalet. Hennes böcker finns översatta till ett flertal språk.

/M-P

Fiender

Etiketter

grupptryck, missbruk, samhällsskildring, ungdom, utanförskap, vänskap

Ilska och frustration, vanmakt och hat. Dessa känslor är något som ungdomarna i boken Fiender har gemensamt vare sig de hör till invandrargänget eller nynazisterna. Renzo Aneröd beskriver de mekanismer som får ungdomar att välja ett liv i de extrema rörelserna och/eller med droger. Boken utspelas i ett Göteborg där segregationen spelar de extrema rörelserna i händerna när det gäller rekrytering. I fokus står Daniel, en ung kille på Hisingen som är svårt utsatt av ett invandrargäng på sin skola. Ingen vuxen på skolan sätter stopp för gänget bl a av rädsla för att uppfattas som invandrarfientliga. När överklasstjejen Elin, som inte är van att backa undan för våld, står upp mot Antonio och gänget startar en våldsspiral med oanade konsekvenser. Det är en skrämmande bild av utanförskap och segregation som målas upp vare sig man får följa Daniel eller hans antagonister. Renzo Aneröd har inte bara insikt och kunskap i ämnet utan även förmågan att förmedla sitt budskap till sina läsare. Böckerna som ingår i trilogin är: Löftet, Vildsvinet och Fiender

Himmel över Hassela

Etiketter

familj, förälskelse, grupptryck, samhällsskildring, ungdom, utanförskap

Santos går omkring som i ett tomrum med ett svart hål i kroppen, där hjärtat borde sitta. När han flyttar med sin familj till Hassela bestämmer han sig för att skaffa ett annat namn istället för det han fått från sin Bolivianska farsa. Morsan har kärat ner sig i någon ny kille ute på landet och kanske kan Santos/Kalle få ett bättre liv nu. Kalle är en ständig gäst hos kuratorn som alltid heter Gun eller Karin och så gärna vill förstå. Hur ska de kunna göra det när Kalle inte själv förstår varför blodet i kroppen känns som asfalt eller varför han hamnar i trubbel hela tiden. En period blir Kalle kompis med Josef som också kommer ny till klassen. Deras destruktiva vänskap slutar i katastrof men en dag sitter en tjej med dreadlocks i kuratorns väntrum. Heidi vänder upp och ner på Kalles tillvaro och det mörka hålet drar sig tillbaka. En mörk berättelse om att ens gärningar till slut hinner ifatt en….